Medicinsk teknisk utrustning kontrolleras regelbundet. Defibrillatorn på vårdcentralen i Veddige testas av Ingemar Hugosson

 

Fler och dessutom allt mer komplicerade apparater. Detta ställer stora krav på anställda i sjukvården. Inte minst på avdelningen medicinsk teknik vars lilla yrkesgrupp kontrollerar och servar utrustningen. Fungerar inte tekniken ihop med personalen är patienterna illa ute i dagens apparatintensiva sjukvård.

Det är tidig morgon och fortfarande mörkt när Ingemar Hugosson, medicinsk ingenjör, lastat Volvon i Varberg med reservdelar, verktyg och testinstrument. Dagens jobb gäller felsökning och reparation av utrustning på vårdcentralerna i norra Halland. Liksom schemalagd kontroll av vissa apparater.
En sådan är defibrillatorn på vårdcentralen i Veddige.
Inköpt för nio år sedan till ett pris av 39 680 kronor. Sedan dess underhållen för 7 219 kronor. För 18:e gången ska dess funktion nu testas – igen. Allt enligt de precisa datauppgifterna.
Detta skulle Ingemar Hugosson säkerligen kunnat göra i sömnen, men likt piloten håller han sig strikt till checklistorna.
– Ju mer van man blir desto viktigare är protokollen, förklarar han.
För 30 år sedan startade han det som skulle bli Hallands första medicintekniska avdelning, MTA.
– Första fem åren jobbade jag helt ensam, förutom underhåll och reparationer gällde det också att skapa rutiner och registrera utrustningen på ett vettigt sätt, berättar Ingemar Hugosson som i 25 år också var chef för avdelningen i Varberg.
Då handlade det om några hundra apparater. Nu är de 8 000, bara i norra Halland.
– Utvecklingen har väl närmast exploderat under 90-talet, vi vill egentligen inte medverka till att det blir flera apparater än nödvändigt, men de betyder ju också mycket för bättre diagnos och behandling, säger Ingemar Hugosson som numera servar primärvården från Slöinge i söder till Särö i norr.
Den stora skillnaden är de moderna produkternas komplexitet. Maskiner som kan ”tänka själva” har blivit allt vanligare.
– Många av dagens apparater har mikroprocessorer, det är ofta det billigaste sättet att styra olika funktioner. Elektroniken är också otroligt stabil, den går sällan sönder, påpekar Ingemar Hugosson.
Oftare handlar det om utsatta kablar eller knappar, men också
rena ”handhavandefel”.
– Det kan också vara så enkelt att man glömt sätta i en sladd, fortsätter han.
I Veddige är dock allt under kontroll och defibrillatorn får godkänt på samtliga punkter ett halvår till. Två kontrollampor à 60 kronor styck var det enda som behövde bytas, men så lyser de också jämt.
Hugosson kan fortsätta färden norrut mot vårdcentralerna i Kungsbacka och Särö. För att först ta itu med ett öronmikroskop som slutat fungera. Om detta får han en påringning i bilen.
– Att vi enkelt går att nå är väldigt viktigt, vi svarar faktiskt alltid i telefon. Samarbetet med vårdpersonalen är ju också förutsättningen för vårt jobb, de märker när något avviker från det normala, säger han.
Inte sällan händer det att sjukvården behöver byta till nyare och bättre utrustning. Om inte förr så då får de med medicinsk teknik att göra. Valet av apparater görs alltid tillsammans med medicinsk teknik. Och deras kontroll är rigorös. Somliga skulle kanske rent av säga petig. Inte ens plomberade produkter går fria.
– Men så hittar vi också ganska mycket fel när vi packar upp och undersöker utrustningen, säger Hugosson.
Denna s k ankomstkontroll har exempelvis avslöjat paraffinvärmebad med samma simpla säkerhet som en ordinär kaffekokare. Och modifierade kretskort med amatörmässigt pålödda kablar baktill. Liksom – det allra vanligaste –
obegripliga bruksanvisningar.
När produkten väl passerat nålsögat och kommit ut i vården har MTA den under uppsikt ända tills den tjänat ut och skrotas. Också en stor del av personalutbildningen sköts av dem. Som användare är nämligen sjukvårdspersonal skyldiga att både känna till apparatens funktion och risker.
– Personalen efterfrågar också ofta utbildning, det ser vi som väldigt positivt, säger Ingemar Hugosson.
Även om de båda halländska medicintekniska avdelningarna är olika organiserade är förstås deras uppgift densamma; att apparaterna i vården är lämpliga och säkra. Vare sig det gäller en drygt 30 år gammal vakuumsug eller modernare elektronisk utrustning. Minst två personer är också specialiserade inom
samma funktionsområde.
Omkring 90 procent av de fel som uppstår klarar MTA att åtgärda själva.
– Det är ju inget egenvärde i detta, men vi finns på plats och kan snabbt lösa problem. I Varberg har vi dessutom en finmekaniker, proffs på att reparera och tillverka detaljer. Och det är viktigt då vi ingenjörer inte alltid har erfarenhet av mekanik, säger Ingemar Hugosson.
Innan han ånyo rullar iväg med sin mobila medicinska teknik.


Faktaruta

• Medicinsk Teknik har 16 000 apparater registrerade i Halland. De äldsta i bruk är mer än 30 år gammal.

• Värdet på utrustningen är minst 500 miljoner kronor.

• Dyrast bland apparaterna är en gammakamera, inköpt för 9 miljoner kronor, på Länssjukhuset i Halmstad.

• Först ut var MTA i Varberg. Några år senare, 1978, startade MTA i Halmstad.

• De medicinsktekniska avdelningarna har i dag totalt 28 anställda, de flesta är ingenjörer. MTA Varberg:15 personer, chef: Sven-Olof Nyman. MTA Halmstad: 13 personer, chef: Lars Rutgersson

• En medicinskteknisk produkt ska vara lämplig för sin användning, uppfylla standarder, ha en bruksanvisning på svenska och en avsedd användning klargjord.

• Det åligger sjukvårdspersonal att ha nödvändig kunskap om apparatens funktion, kontrollera funktionen, känna till riskerna vid användning och kunna begränsa skadan om olyckan är framme.

• Det åligger sjukvården att bara använda lämpliga produkter, kontrollera dem föreanvändning, underhålla apparaterna, ha kompetent personal och skrota apparaten när den inte längre får användas.

Kungsbacka primärvård har 542 apparater registrerade:

• 33 vågar
• 23 audiometer
• 57 otoskop
• 32 glukosmätare
• 44 fasta blodtrycksmätare
• 15 Hb-mätare
• 19 inhalatorer
• 59 elstimulatorer
• 25 undersökningslampor
• 18 sugar
• 12 ultraljud terapi
• 10 provrörsvändare
• 11 centrifuger
• 5 defibrillatorer
• 5 diatermiapparater
• 6 ekg-apparater
• 10 fosterljudsdetektorer
• 17 mikroskop

+ 136 andra registrerade medicinsktekniska produkter